Modernt tankeledarskap är en nödvändighet för svensk industri

AI förändrar landskapet för svenska företag i grunden. Vi ser en störtflod av innovation och förändring som ställer mycket stora krav på omställning och anpassning för svenska organisationer, vars affärsmodeller riskerar kollaps om de inte förnyas. Gårdagens ledarskapsutbildningar och MBA-program hamrade in modeller och värderingar som byggde på kontroll och förutsägbarhet. Antaganden som är utdaterade och farliga. Svenska ledare behöver ett nytt, öppnare, modigare och mer experimenterande förhållningssätt till världen, marknaden och de egna anställda för att bygga de dynamiska förmågorna som krävs.

‍

Ett paradigmskifte

En framgångsfaktor i svensk industri har varit de speciella förmågor som företag har utvecklat – om det handlat om säkerhet i bilar, distributionssystem för kläder eller djup kunskap om hårt stål. Genom specialisering har svenska företag blomstrat. Sådan specialisering är fortfarande viktig, men inte tillräcklig. Även framgångsrika företag med enorma resurser, spetskompetens och starka marknadspositioner kan implodera när ledningen klamrar sig fast vid föråldrade paradigm. Historien visar flera fall av företag som misslyckades. Inte för att de saknade tekniken, utan för att deras hierarkiska beslutsstruktur kväste innovation och förändring. 

‍

Dynamiska förmågor som konkurrensfördel

För att överleva den förändring vi står inför behöver svenska företag, utöver sin specialkompetens, utveckla vad forskare kallar "dynamiska förmågor". Vi föredrar att översätta detta till tre konkreta aktiviteter: identifiera, nyttja och transformera – vilka i sin tur handlar om omvärldsförståelse, resursomställning och verksamhetsförnyelse.
‍

Identifiera handlar om förmågan att systematiskt upptäcka nya möjligheter och hot i omvärlden, såsom:

• Tvärfunktionella omvärldsgrupper som diskuterar trender och avvikelser
• "Spanare" som fokuserar på teknologiska och sociala förskjutningar 
• Direktkanaler mellan frontlinjen och ledningen, utan hierarkiska informationsfilter
• Systematisk insamling av ostrukturerade kunddata
• Regelbundna strategiska dialoger med viktiga kunder om deras framtida behov
• Aktivt nätverkande utanför egna bolaget för att förstå egna kompetensgap
  ‍

Nyttja avser förmågan att ställa om resurser till nya, identifierade möjligheter, till exempel genom:

• Flexibla tvärfunktionella team som snabbt kan sättas samman och upplösas
• En strategisk resursreserv – både finansiell och kompetensmässig – som kan allokeras utan långdragna budgetprocesser
• Interna marknadsplatser för kompetens där medarbetare snabbt kan flyttas till högprioriterade initiativ
• Decentraliserat beslutsfattande genom hela organisationen
• Standardiserade moduler och gränssnitt som möjliggör snabb omkonfigurering av processer och produkter
  ‍

Transformera är den systematiska förmågan att förnya hela verksamheten när så krävs, vilket kan manifesteras genom:

• En "portfölj av framtider" med parallella utvecklingsspår och hållbara affärsmodeller i olika mognadsgrad
• Systematiska processer för att identifiera och avveckla föråldrade produkter och affärsmodeller, särskilt de som bygger på linjär slit-och-släng-ekonomi 
• "Phoenix teams" med uppdrag att designa hur konkurrenter skulle kunna utplåna företagets nuvarande affärsmodell
• Regelbundna strategiska övningar där ledare tänker i 5–10 års perspektiv
• Kultur och incitament som uppmuntrar ifrågasättande och förnyar det etablerade
  ‍

Dessa dynamiska förmågor utvecklas inte genom traditionell strategisk planering. De kräver ett ledarskap som prioriterar psykologisk trygghet där medarbetare vågar flagga för omvärldsförändringar och som skapar förutsättningar för beslutsfattande där kompetensen finns, inte där titeln sitter. De kräver också att man systematiskt belönar experiment och välgrundade risktaganden, och utvecklar en kultur där misslyckanden är värdefulla lärotillfällen, inte karriärmässiga självmord.

‍

Den nya kompetensportföljen för svenska ledare

För att navigera genom denna kravfyllda tid behöver svenska ledare utveckla en ny uppsättning färdigheter:

1. Att trivas i förändring – förmågan att snabbt ställa om och anpassa hela organisationen efter nya förutsättningar – på finspråk, ”hyperagilitet”
2. Att pröva sig fram – systematiskt testa hypoteser och lära av data i stället för att förlita sig på intuition – eller ”evidensbaserat experimenterande”
3. Att inte bli ”feta katter” – modet att strategiskt avveckla framgångsrika tankemodeller när de börjar visa tecken på åldrande – eller ”konstruktiv ikonoklasm”
4. Att involvera alla – förmågan att aktivera hela organisationens kollektiva intelligens – eller ”distribuerad intelligens”
5. Att använda AI som kreativ tankehjälp – kapaciteten att se AI som en strategisk partner snarare än ett taktiskt verktyg – eller ”AI-transformativt ledarskap” 

‍

Konsekvenser för svensk konkurrenskraft

De svenska företag som fortsätter med ett ledarskap grundat i stabilitet och kontroll kommer att få se sina marknadsandelar eroderas lika säkert som Kodak såg sin marknad för analog fotofilm försvinna. Som extra krydda kommer AI-revolutionen att vara obarmhärtig mot dem som klamrar sig fast vid föråldrade modeller.

‍

Vägen framåt

Omställning är möjlig. Ledare som vågar ifrågasätta sina grundantaganden om kontroll och förutsägbarhet, som vågar skapa förutsättningar i stället för att diktera lösningar, och som vågar bygga organisationer för kontinuerlig förändring snarare än stabil perfektionism. Det är hög tid för svenska ledare att fråga sig: Är jag en del av framtiden eller ett hinder för den? Är jag beredd att lämna tryggheten i mina gamla modeller för att bygga en organisation rustad för 2020-talets verklighet?

‍

‍
‍Medskribent till denna artikel är Jon Engström. Jon är medgrundare av Learning Leader samt forskare och avdelningschef på Marknadsföringssektionen på Stockholms universitet.